Lyssna på exemplet nedan. Det är vad man kallar en II-V-I-progression (2-5-1). Progression är detsamma som ackordföljd. Om man analyserar de tre ackorden ser man att dom kommer från samma skala, nämligen C-durskalan.Tonen D är andra tonen i C-durskalan, tonen G är den femte tonen och tonen C är den första. Därav kommer namnet II-V-I. Det finns oändligt många olika ackordföljder i jazzmusik, men den vanligast förekommande ackordföljden är just II-V-I. Titta på ackorden till en jazzlåt. Du kan säkert hitta en II-V-I-progression eller delar av en II-V-I-progression någonstans i den. Delar av en II-V-I-progression? Ja, det behöver inte alltid vara en fullständig II-V-I-progression i jazzlåtarna. Många låtar har kanske bara II-V eller V-I.

Här nedanför är en II-V-I-progression i C. Kan du hitta samma ackordföljd i F? Gör så här: Andra tonen i F-dur är G, och den femte tonen är C. II:an är ett moll7-ackord (kan även vara moll9), V:an ett 7-ackord (kan även vara 9, 13) och I:an är ett maj7 (kan även vara 9) ackord. En regelrätt II-V-I-progression i F-dur är alltså Gm9-C13-Fmaj9. Låter det krångligt? Icke.

Exemplena på den här sidan består av baston plus 2 ackordtoner - tersen och sjuan. När man spelar en II-V-I:a i A-form har man (förutom bastonen) tersen lägst och sjuan högst i II-ackordet. När man sedan växlar till V-ackordet byter ackordtonerna funktion och blir grundton - sjua - ters. I sista ackordet (I-ackordet) byter ackordtonerna plats igen så att tersen hamnar underst och sjuan överst.

Håll i er nu så kommer en lite knepig men korrekt förklaring: Ackorden till en II-V-I:a i C-dur är Dm7 - G7 - Cmaj7. På Dm7 har vi d (grundton) i vänsterhanden samt f och c (ters och sjua) i högerhanden.

När vi byter ackord till G7 stannar f kvar men byter funktion från att vara tersen i Dm7 till att vara sjuan i G7. Tonen c som är sjuan i Dm7 flyttas ner till h som är tersen i G7. Glöm inte att byta baston från d till g. Nu har vi sjuan nederst och tersen överst.

När vi byter till Cmaj7 flyttas tonen f som är sjuan i G7 ner till e som är tersen i Cmaj7. Tonen h ligger kvar men byter funktion från att ha varit tersen i G7 till att vara majsjuan i Cmaj7. Vänsterhanden byter baston till c. Nu har sjuan och tersen bytt plats igen så att vi har tersen nederst och sjuan överst.

Hur blir det i B-form då, undrar du nu. Jo, det blir precis likadant som i A-form fast du har sjuan nederst och tersen överst i första ackordet.

Verkar det krångligt? Koppla ner dig från nätet och läs texten igen.

Här under följer II-V-I-progressioner i A- och B-form i tre tonarter: D-, F- och Ess-dur. Lyssna och försök spela.

Om du känner att du förstår det här kan du gå vidare till II-V-I-fortsätt som bygger vidare på våra jazzackord. Mycket nöje!