Den här sidan lämpar sig bäst för nybörjare på ackordspel, så du som redan kan grunderna i ackord kan med gott samvete klicka dig vidare i menyn.

Ordet ackord betyder samklang och består av minst tre toner (eller två toner, om dessa kan tänkas representera ett ackord) enligt Bonniers Musiklexikon. Varje ackord kan spelas på en mängd olika sätt. Man kan lägga om ackordet så att man har olika ackordtoner nederst. Det finns lika många sätt att spela ett ackord som det finns toner i ackordet (såvida man inte sprider ut ackordtonerna över hela pianot, då kombinationerna blir många fler). Ett C-durackord med tre toner kan således spelas på tre olika sätt: grundläge (med grundtonen, C, nederst), tersläge (med tersen, E, nederst) och kvintläge (med kvinten, G, nederst). Se exemplet nedan.


 

När man spelar brukspiano så brukar man spela ackorden med höger hand och bastonerna med vänster hand. Detta ger ett fylligt ljud eftersom man använder sig av ett stort register. Det lämpar sig också bra när man spelar utan några andra instrument, då man kan spela basgångar med vänsterhanden och ackorden med högerhanden. När ackorden har färgningar, t ex en sjua som ni ser i andra och tredje takten i exemplet nedan, så behöver man inte spela bastonen i högerhanden. Det är mycket vanligt att man utelämnar grundtonen i högerhanden eftersom den spelas i vänster hand. Min egen regel säger att man inte ska dubblera bastonen när ackordet innehåller fler än tre toner. En treklang däremot låter inte bra om man spelar bastonen långt ner i basregistret och bara tersen + kvinten ensamt i höger hand.

Titta på exemplet nedan. Första taktens ackord ligger kvar även i andra takten, bara bastonen flyttar sig. I tredje takten på Dm7 flyttar jag bara upp de två översta tonerna i högerhanden, och låter den nedersta ligga kvar. Sträva alltid efter att ta närmsta vägen mellan ackorden.


 

I nästa exempel ska vi flytta ännu mindre mellan ackorden. I tredje takten har du ett Dm7-ackord som består av en F-durtreklang + baston. Låt F-durtreklangen ligga kvar i nästa takt, men flytta bastonen till G och du får F/G (F med G i basen) eller G11. Titta och lyssna tills du förstår.


 

Det sista exemplet är en kompfigur som passar till en mängd låtar, bl a "Hungry Heart" av Bruce Springsteen. Högerhanden spelar jämna åttondelar för att hålla drivet uppe. Bastonerna är desamma som i föregående två exempel, och högerhanden har två olika riff som spelas två gånger var. Lägg märke till accenterna som är markerade på bilden. De spelas för att ge extra tydlighet i pianoriffet. Accenterna infaller på samma ställen som en bastrumma hade spelats på ett trumset.




© Pianoskolan 2000-2001